Eurofins Arbetshygien utför riskbedömning enligt gällande lagstiftning.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2011:19 ”Kemiska arbetsmiljörisker” ska man fastställa hur ohälsa och olycksfall orsakade av kemiska riskkällor i arbetet ska förebyggas. Risken för att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall i verksamheten ska undersökas och bedömas. De kemiska riskkällorna som kan förväntas förekomma i verksamheten ska identifieras och förtecknas.

”En kemisk riskkälla” är ett kemiskt ämne eller flera kemiska ämnen tillsammans som kan medföra ohälsa eller olycksfall genom sina hälsofarliga egenskaper, sina egenskaper när det beror på vilket sätt ämnena används eller förekommer, sin temperatur, att minska halten syrgas i luften eller att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion.

En riskbedömning ger ett underlag för att kunna besluta om vilka åtgärder m.m. som behöver vidtas för att man ska få en säker arbetsmiljö. Dessutom så uppnås ett riskmedvetande för dem som arbetar med produkterna i de olika processerna.

• 1. Riskinventering
• 2. Rapportskrivning Rapporten består av:

  – Rapport – allmän riskbedömning, bakgrund och sammanfattning av resultatet.

  – Kartläggning – där alla kemiska riskkällor redovisas. Produkterna bedöms i en skala 1-3, där 1 är lågriskkemikalier och 3 är högriskkemikalier. Åtgärdsförslag. Vi lämnar förslag till åtgärder och eventuellt skyddsutrustning. Företaget ansvarar själva för att göra en handlingsplan och åtgärda det som behövs.

• 3. Färdig Rapport och Kartläggning läggs under riskbedömning i Kemikalieregistret.
• 4. Löpande uppdatering av riskbedömningen.

• 1. Lagkrav

  – Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2011:19 ”Kemiska arbetsmiljörisker” finns krav på riskbedömning av de kemikalier som kan medföra ohälsa eller olycksfall och som används och hanteras på företaget.

  – Enligt AFS 2001:1 ”Systematiskt Arbetsmiljöarbete” finns krav på riskbedömning vid förändring av verksamheten.

  – Hjälp vid arbete med Miljöbalkens substitutionsprincip med utbyte av farliga produkter.

• 2. Ger underlag för att kunna besluta om vilka åtgärder etc. som behövs vidtas för en säker arbetsmiljö.

• 3. Ger riskmedvetande för de som hanterar produkterna.
• 4. Kartläggningen är lättöverskådlig. Ni ser enkelt och snabbt vilka produkter som innebär förhöjd risk.